The Fantastic Four

Som ni har märkt är vi inte särskilt aktiva med denna kära blogg, speciellt inte Nadja och Clara (host host).
Därför är det inte troligt att denna bloggen lär vara kvar en längre tid. Som det är nu måste F4 bestämma sig, antingen så lägger vi ner bloggen eller så startar vi upp en ny och fräsch blogg.

På lördag skall vi grymma, fantastiska och helt otroliga människor träffas för att försöka laga pepparkakor. Mellan mina "ta lite deg"-försök kommer detta vara ett ämne som vi måste diskutera. Alltså: Mer info kommer.

Puss
/L

Den under bara Harry Potter- slukar- tiden är här igen, två år efter den senaste boken. Tyvärr lyckas jag läsa Harry Potter hela tiden istället för att plugga, och dessutom har denna vecka varit ett helvete, så resultaten går inte riktigt ihop med det briljanta innehållet. Men jag ska inte glida bort från ämnet. Sjunde boken äger fortfarande den magnetiska kraften, dock är den ju annorlunda än de andra sex böckerna, men det är ju för att avgörandet närmar sig, VOLDEMORT vs. HARRY. Jag har kommit till kapitel 25, så avsöja för Guds skull ingenting! Någon annan förståndig människa som läser boken?

Pussar
Anna

På gympan idag hade vi cirkelträning i 1½ h, som var så himla jobbigt! När jag äntligen trodde att lektionen var över kände jag mig jättenöjd över mig själv att jag hade tagit ut mig så mkt att jag knappt kunde gå. Vad säger inte gympaläraren då om inte: "Nu är det dags för stafett!"
D'oh.

Stafetten gick ut på att man skulle dela upp sig i par och därefter skulle man turas om att springa fram och tillbaka i salen samtidigt som man gjorde olika övningar. Man skulle springa fram och tillbaka 4 ggr.

Jag intog the "Clara-spirit" och gjorde mig redo för att plågas ytterligare. När jag kom till min tredje runda skulle jag göra knäböj baklänges. Det var så ... otroligt jobbigt! När det bara var några meter kvar tills målet föll jag ihop.
Då var det en längd kvar. Den skulle man "bara" göra grodhopp på. Vid det här laget satt hälften av klassen längs väggen och hejade på sin partner. Det betydde att det inte fanns någon chans i universum för mig att fuska (och jag ville ju inte ramla ihop en gång till). Så jag tog mig i kragen och hoppade.
Och hoppade.
Och hoppade.


Jag och Muppen kom fyra av femton.
Det kallar jag respekt.

Btw, en bilbomb exploderade på gatan utanför vårt fönster i klassrummet idag. För en kort sekund kändes det som man återigen befann sig i Afghanistan.

Nu har jag precis spenderat dryga 40 minuter med Clara i telefonen. Jag börjar få lite smått panik ang mitt matteprov som äger rum nu på torsdag. Matte har nämligen alltid varit det ämne jag kan glänsa i - och nu förstår jag inte ett dugg. Det blir inte bättre av att Divan ständigt försöker slå mig i allt vi gör i skolan; nu måste jag prestera på topp hela tiden.



Enough with the snack om skolan, let's just have sex.

Min shoppingrunda då jag verkligen skulle kasta pengar omrking mig och komma hem med 5 snygga påsar runt armen slutade med en concealer för 100 kr. Jaja, jag är ingen shopaholic direkt, men jag behöver verkligen ett par nya byxor... Och osmart som jag var förbjöd jag mig själv att äta lunch på stan. Ibland får jag lite noja över att jag går själv på stan så att jag då inte vågar äta själv, då syns det ju att man är ensam, men det är såklart min hjärna som spökar.  Konsekvensen blev dock en dödshungrig Anna. Så jag drog mig hemåt, missade tåget,  men det var jag glad över för i Pressbyrån hittade jag Molly och Johanna som jag åkte hem tillsammans med.

Nu måste jag skriva lite mer på min läxa.
Hoppas ni får en bra dag imorgon.

Anna

Jag vaknade av ett en jävla skitunge står och skriker utanför mitt fönster, som vanligt. Jag kisar och märker att det fortfarande är mörkt ute, och blir ännu mer sur på den jävla skitungen som hade skrikit. Jag försöker somna om, men det är lönlöst. Suckandes tar jag upp min mobil och kollar klockan. 15.20. F U C K !
Inte nog med att jag inte hinner gymma, jag missade den värdefulla tiden på dagen då det är ljust ute. Nu är jag seriöst depremerad. Buhu, stackars mig.
Anledningen till att jag sov så länge var att jag var på en fest hos en kompis på andra sidan stan, och det tog ett tag att komma hem, om vi säger så.  Men ändå. Jag har aldrig sovit till tjugo över tre förut.

En grej som gör att mitt morgonhumör är ännu värre är att mitt iTunes cpar sig. Inga låtar går att hämta längre. Förra gången detta hände behövde jag minst typ 4 h till att fixa det. Yey.

Hoppas ni har haft en betydligt bättre morgon.
/L

Om någon timme bär det av till Clara för "förkrök", och därefter en kompis i vår fd klass. Jag snackar såklart om en återträff. Skoj va?
Denna förkrök lär väl inte bestå av någon sprit, direkt. Snarare te. Som alla vet skall man icke dricka på fastande mage. Detta gäller på sprit likaväl som te. Därför får ni ursäkta mig, men jag skall inta mitt mellanmål.

/L

Jag vet inte om det har undgått någon, men jag är något av en träningsnarkoman. (Eller, jag gillar att inbilla mig det, i alla fall). Jag tränar på gym minst 3ggr/veckan. Och jag tycker att det är roligt att träna med alla endorfiner som sänds ut i kroppen och när man märker att man kan ta mer vikter i en maskin än vad man kunde för några veckor sedan.
Men, jag ska inte försöka lura er. Nope. Det roligaste av allt är att det finns en skiiiiiiiiitsnygg kille som ofta är och gymmar under samma tid som jag. Ni skulle se hans kropp! Ouff! Hett! Wunderful! Himmelskt!
Och nu har jag och Mr. Gymguy börjat flörta. Det lär aldrig bli nått, men det skadar ju inte att njuta av den vackra utsikten, right?

/L

Idag är en jobbigare onsdag än vanligt.
Den ständiga onsdagsfrågan är, som alla vet, Grey's Anatomy eller Heroes?
Som om den inte är svår nog. Nu är det så att Sveriges kvalmatch mot Lettland börjar sändas kl 20.00 på tv3. För alla ni som inte vet det måste Sverige ta poäng för att komma vidare. Och fotbollsnörd som jag är vill jag även hinna se matchen.
So, what do I do?
Jag kan i alla fall se första halvlek av matchen. Spelar Sverige turistfotboll (vilket vi ofta gör) behöver jag inte fortsätta titta. Och troligtvis blir det Greys som går segrande ur kampen, som alltid. Suck suck suck.

/L

Alltså vissa saker gör mig sur.

Jag måste erkänna, det finns vissa personer jag inte gillar. Vad gör jag åt saken? INGENTING!
Jag kanske väljer att undvika den personen en aning, men inte fan går jag fram till personen, tittar han/hon i ögonen och säger att: "Jag hatar dig jävla fitta för att..."
Enda sedan man var liten så har man ju alltid hört: "Har du ingenting positivt att säga så ska du hålla tyst!". Jag tycker att det stämmer väldigt bra. Vem blir glad över att höra nått taskigt om sig själv?

Därför blir jag förbannad när jag är inne på Blondinbellas blogg och läser några av kommentarerna.
Här är en:



Ursäkta mig?

Jag är imponerad att hon skriver trots alla kommentarer. Att hon, trots dom, väljer att blotta sitt liv för tusentals okända människor. Det finns säkert många bloggare som har stött på liknande fenomen.
Vet "noak" ens vad en hora betyder? Uppenbarligen inte, för då skulle han inte uttrycka sig i sådana termer. Man märker att hans ordförråd är begränsat...

Jag vill inte leka Blondinbellas skyddande ängel på något sätt. Men jag tycker att man ska respektera den enskilda individen och inte missbruka yttrandefriheten. Det är inte så mycket begärt.

/L

Isället för att blogga och vara inne på internet borde jag göra min snart en vecka försenade svenskauppgift, jag ska strax ta mig an den, men jag måste dela med mig lite först.

Till att börja med delade ju ni andra tre med er av diverse personer som ni hatar i era klasser (Miss Swell bland andra älskade). Jag måste lägga till en person på den listan. Jag hatar henne absolut inte, men tycker att hon är jobbig. Och påhängsen Jag vill inte sitta bredvid henne! Nu tycker t o m Siri att hon är jobbig och det betyder att hon verkligen är jobbig!

Jag kände mig tvungen att gå på stödmatten idag, ligger ett antal sidor efter. Det var bara jag och en tjej från min klass där och såkklart går hon efter tio minuter. Då är det bara jag och läraren kvar. När jag får all uppmärksamhet på mig blir jag väldigt nervös. I det här fallet försvann all min mattekunskap och svenskakunskap direkt, så jag kände mig som ett fån. Men jag överlevde 25 minuter tack och lov.
När jag kom tillbaka till klassrummet fanns där ett hånglande par, jag kände mig inte bara lite malplacé, igen...

Puss
Anna

... För den obefintliga hjälpen som ni erbjöd.
Jag har ändå kommit på vad jag ska skriva om:

"Varför det är idiotiskt att låta oss välja ämnen själva"

Rubriken behöver en liten finjustering, men ni förstår vad uppsatsen går ut på.

/L